Hot, våld och trakasserier

Våld och hot om våld på arbetsplatsen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Många anställda upplever dagligen oro för att utsättas för våld eller hot om våld på sin arbetsplats och detta innebär en stark psykisk påfrestning.

Det är viktigt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna regelbundet gör riskinventeringar beträffande våld och hot och därefter snarast åtgärdar aktuella arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljöverkets regler "Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2" säger att:

"Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behövas. Arbetet ska ordnas så att riskerna för våld och hot så långt som möjligt förebyggs. Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp. Alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras. Arbetstagare som utsatts för våld eller hot ska snabbt få hjälp och stöd."

Rapportera, utreda och dokumentera tillbud

Det är viktigt att synliggöra olyckor, hot och våldshändelser som sker. Detta sker lämpligen i någon form av rapportsystem. Dessutom ska alla tillbud och händelser utredas och dokumenteras.

Om hot och våldshändelsen inneburit en arbetsskada ska den anmälas till Försäkringskassan, (se socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §).

Allvarliga hot och våldshändelser ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske skyndsamt - inom 24 timmar (se 3 kap. 3a § arbetsmiljölagen (AML)).

Exempel på allvarliga hot och våldshändelser kan vara:

• ett hot om våld, om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, till exempel knivhot eller hot med skjutvapen.
• mordhot som upplevs som allvarligt menat, annat hot om våld mot person eller svårare fall av mobbing.

Enskilt åtal - om en statlig arbetstagare blir åtalad för brott kopplat till tjänsten

Det händer att enskilda personer väcker åtal, så kallat enskilt åtal, mot anställda statstjänstemän kopplat till deras tjänsteutövning. Det kan handla om obefogade åtal i trakasserande syfte. Syftet kan vara att hämnas eller att sätta press på tjänstemannen eller dennes kollegor inför ett framtida beslut.

Olika regler vid enskilt åtal

De flesta brott hör under så kallat allmänt åtal och ett fåtal brott är så kallade målsägandebrott. För dessa olika typer av brott gäller delvis olika regler när det gäller enskilt åtal.

Enskilt åtal i brott som hör under allmänt åtal

Enskilt åtal väcks av målsäganden (den som anser sig utsatt för brott) eller annan åtalsberättigad privatperson. Enligt 20 kap 8 § 1 st rättegångsbalken (RB) får en målsägande väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal endast om hen angett brottet och åklagaren beslutat att åtal inte ska äga rum.

Det finns inga formella krav på en angivelse. En angivelse kan ske både muntligen och skriftligen till polis eller åklagare. Vidare ska, till det enskilda åtalet, bifogas ett intyg som visar att åklagare har beslutat att inte väcka åtal.

Om angivelse och åklagarens nedläggningsbeslut saknas ska det enskilda åtalet avvisas. Därutöver kan en målsägande i vissa fall överta ett allmänt åtal, som väckts av åklagare. Den rätten gäller endast om åtalet har lagts ner av åklagare och grunden är att det inte finns tillräckliga skäl som talar för att den tilltalade är skyldig till brottet. (20 kap 9 § 2 st RB).

Målsäganden kan även biträda åklagarens åtal samt överklaga ansvarsfrågan till högre instans för det fall åklagaren inte överklagar (20 kap 8 § RB).

Enskilt åtal i målsägandebrott

Enskilt åtal kan även väckas i målsägandebrott, det vill säga grovt förtal och förolämpning (5 kap 5 § brottsbalken). Endast målsäganden kan väcka åtal i målsägandebrott.

Skadeståndstalan

Det kan väckas en skadeståndstalan mot statsanställda i samband med enskilt åtal eller genom en fristående talan.

Möjligheter för arbetsgivare att stå för rättegångskostnader

Arbetsgivarens ersättningsansvar kan inträda om en dom meddelas efter att ett enskilt åtal väckts mot den som är eller har varit arbetstagare i staten för brott i utövningen av tjänsten.

Om domstolen förpliktat målsäganden att ersätta den tilltalade (arbetstagaren) för rättegångskostnader, ska arbetstagarens arbetsgivare, betala det utdömda beloppet. Detta förutsätter att målsäganden inte har betalat och att arbetstagaren ansöker om ersättning av arbetsgivaren. Ersättning för ombudskostnader kan ges ut innan domen vunnit laga kraft.

Skulle högre rätt ändra domstolens beslut om rättegångskostnad till den tilltalades nackdel, får arbetsgivaren kräva tillbaka motsvarande belopp av arbetstagaren. Det följer av 5 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse for rättegångskostnader i vissa mål m.m.

En myndighet kan inte låta en annan anställd agera ombud

Av ett beslut från Justitiekanslern, JK (4323-17-2.4), följer att en statlig arbetsgivare inte kan låta en anställd agera ombud för en annan anställd/den tilltalade, då en sådan åtgärd saknar författningsstöd.

Det kan däremot vara lämpligt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren går igenom stämningsansökan och ser om bestämmelserna i 47 kap RB är uppfyllda eller om stämningsansökan eventuellt borde ha avvisats.

Stöd som arbetsgivaren kan ge arbetstagaren när enskilt åtal väcks

Arbetsgivaren kan möjliggöra för arbetstagaren att under arbetstid infinna sig personligen vid en domstolsförhandling, avge skriftligt svaromål eller annan åtgärd för rättegångens förberedande eller talans utförande. Åtgärderna får vidtas i tjänsten enligt 4 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnader i vissa mål m.m.