Undersöka risker

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret på en arbetsplats. Det innebär bland annat att du som chef ska informera de anställda om risker och säkerställa att de har tillräckligt stor kunskap för att undvika arbetsplatsolyckor och ohälsa. Detta förutsätter att du som arbetsgivare känner till vilka risker som finns. Det finns många olika sätt att undersöka och kartlägga arbetsmiljörisker:

• En allmän arbetsmiljörond som omfattar psykosocial och fysisk arbetsmiljö och som protokollförs samt blir föremål för åtgärdsplaner.
• Arbetsmiljöronder kan också avse särskilda faktorer som till exempel belysning, den digitala arbetsmiljön, ergonomi, buller, temperatur och brandskydd.
• Statistik över ohälsa, sjukfrånvaro, olyckor och tillbud.
• Dialog om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i samband med medarbetarsamtal och enhetsmöten, men kanske viktigast – i vardagen.
• Medarbetarundersökningar.
• Medicinska kontroller som omfattar samtal, frågeformulär, kroppsundersökningar och provtagning. Områden där det krävs medicinska kontroller är bland annat nattarbete, allergiframkallande kemiska produkter, asbest, klättring med stor nivåskillnad, rökdykning eller dykeriarbete.

Förutom ovanstående regelbundna och givna kartläggningskällor är det viktigt att löpande vara uppmärksam på sjukdom, olycksfall, tillbud och sjukskrivningar. Inträffar något som kan sättas i samband med arbetet, ska orsakerna utredas och åtgärdas.

Använd befintlig kunskap om vilka risker som finns för att bestämma hur de fysiska, organisatoriska och sociala arbetsförhållandena ska undersökas. Med hjälp av undersökningarna identifieras ännu icke kända risker.

Vanliga risker

Vilka risker som finns beror på vilken verksamhet det är fråga om, men det finns några risker som är vanliga oavsett verksamhet.

Risker i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön

Exempel på risker i den organisatoriska arbetsmiljön återfinns inom ledning, styrning och kommunikation och kan ofta knytas till hur arbetsgivaren fördelar arbetsuppgifter och resurser samt hur arbetsgivaren formulerar krav och ansvar. Sociala arbetsmiljörisker kan uppstå till följd av bristande samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Risker i den fysiska arbetsmiljön

Vilken typ av fysiska arbetsmiljörisker som finns skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser. Men generellt handlar det om risker som rör den fysiska arbetsplatsen och om att minska risken för belastningsskador.

Förändringar

Förändringar påverkar människor i någon grad - mer eller mindre. För att minimera risker i samband med förändringsarbete behöver de som leder förändringen förstå hur människor reagerar vid förändringar.

Otillåten påverkan

Statsanställda kan i sitt arbete utsättas för trakasserier, hot, våld och korruptionsförsök. Dessa är exempel på otillåten påverkan.

Handboken ”Att förebygga och hantera påverkansförsök” presenterar åtgärder för hur organisationer kan förebygga påverkan, hantera de påverkansförsök som ändå inträffar och rusta de anställda för att stå emot dessa. Handboken finns att ladda ner på Brottsförebyggande rådets webbplats.

Hot och våld

Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen är en risk och ett allvarligt arbetsmiljöproblem. På hotpåjobbet.se finns information om hur du planerar och genomför ett förebyggande arbete för att minska riskerna att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen.

Arbetsskador och tillbud

Arbetsskador och tillbud visar var det finns arbetsmiljörisker i arbetet.

Du som arbetsgivare ska alltid anmäla en arbetsskada till Försäkringskassan, även om skadan inte har lett till sjukskrivning. Ta reda på vad som hände när den anställde skadade sig och anmäl arbetsskadan så fort som möjligt. Kom ihåg att informera skyddsombudet och ta gärna hjälp av denne.

Tillbud innebär en oönskad händelse eller situation som hade kunnat leda till hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall. Ett tillbud är en händelse som skulle kunna ha orsakat en skada. Att rapportera tillbud till chefen är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöområden för dig som arbetsgivare att undersöka

Nedanstående 18 punkter, utan inbördes ordning, kan med fördel användas som ett stöd för att få en överblick över väsentliga arbetsmiljöområden som bör fungera väl i organisationen och på arbetsplatsen.

1. Balans mellan krav och resurser
   Känner alla i arbetsgruppen till vad som ska göras, hur det ska göras, vad resultatet ska bli och vad som ska prioriteras när tiden inte räcker till?
2. Tid för återhämtning
   Kan anställda ta pauser under dagen och få tillräckligt med tid för återhämtning?
3. Hot och våld
   Vilka rutiner finns rutiner för att förebygga hot och våld?
4. Tillbud och arbetsolyckor
   Vet alla vilka rutiner som gäller om det inträffar ett tillbud eller en arbetsolycka?
5. Främjande arbetsmiljöarbete
   I vilken mån vidtas främjande åtgärder för att främja hälsa och bygga välbefinnande på arbetsplatsen?
6. Förebyggande arbete
   I vilken mån vidtas förebyggande åtgärder för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen?
7. Digital arbetsmiljö och IT-stöd
   Finns det fungerande IT-system som stödjer arbetet som utförs i verksamheten?
8. Arbetsrutiner
   Finns det rutiner för att klara arbetsplatsens krav och olika situationer som uppkommer?
9. Samarbete och förståelse mellan olika roller och yrkeskategorier
   Hur fungerar samarbetet på arbetsplatsen?
10. Planering av arbetet
    Sker det en planering av arbetet, från nya uppdrag till daglig planering, både kortsiktigt och långsiktigt?
11. Bemanning
    Hur fungerar bemanning, arbetsfördelning, kompetens och semesterplanering på arbetsplatsen?
12. Stöd och handledning
    Finns det möjlighet till stöd och handledning från både kollegor och chefer i det dagliga arbetet?
13. Delaktighet
    På vilket sätt har de anställda möjligheten att vara delaktig i verksamheten?
14. Kommunikation
    Hur fungerar möten och dokumentation i arbetsgruppen och på arbetsplatsen?
15. Fysisk arbetsmiljö
    Hur fungerar ventilation, ljus, ljud, ergonomi och kemikaliehantering i de lokaler där verksamhet utförs?
16. Utveckling och lärande
    Erbjuder arbetet tillfällen för egen och gemensam reflektion, utveckling och lärande?
17. Återkoppling på arbetsinsats
    Finns regelbunden återkoppling och dialog mellan chef och arbetsgrupp och mellan kollegor?
18. Rutiner och policy för kränkande särbehandling
    Finns det en tydlig policy om kränkande särbehandling och om hur mobbning och kränkningar på arbetsplatsen förebyggs och hanteras?