Planera, genomföra och följa upp

Planera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen

Informera arbetstagaren om rehabiliteringsprocessen

Det är viktigt att arbetstagaren känner till vilka rutiner arbetsgivaren har samt vilket ansvar arbetstagaren, arbetsgivaren och de övriga aktörerna i rehabiliteringsprocessen har. Arbetsgivaren behöver därför beskriva detta på ett tidigt stadium för arbetstagaren. Helst ska rutinerna vara kända redan innan en arbetstagare blir föremål för rehabilitering.

Planera inför rehabiliteringsmöte

Om arbetsgivarens inledande utredning visar att arbetstagaren troligen har behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder behöver dessa planeras tillsammans med arbetstagaren och övriga inblandade aktörer. Planeringen av åtgärderna görs till exempel vid ett rehabiliteringsmöte som arbetsgivaren kallar till. Förutom arbetstagaren och ansvarig chef, kan deltagare vid mötet vara till exempel HR-stöd, eventuell facklig representant, företagshälsovård, läkare eller annan medicinsk kompetens och Försäkringskassan.

I vissa fall kan Försäkringskassan kalla till ett avstämningsmöte, antingen på eget initiativ eller efter förfrågan från arbetsgivaren. Arbetsgivarens rehabiliteringsmöte kan då samordnas med avstämningsmötet.

Inför rehabiliteringsmötet bör arbetsgivaren informera arbetstagaren om syftet med mötet och informera om vilka deltagare som är kallade att delta. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagaren om att hen kan ta med en facklig representant eller någon annan person som hen har förtroende för.

Arbetsgivaren bör förbereda sig genom att ta fram aktuellt underlag inför mötet. Det kan till exempel vara information om tidigare sjukskrivningar och annan frånvaro, eventuella medicinska underlag, andra dokumenterade signaler som till exempel ändrat beteende eller svåra sociala omständigheter som påverkar arbetssituationen, hur det fungerar med arbetsuppgifter och kollegor.

Rehabiliteringsmöte med inblandade aktörer

Under rehabiliteringsmötet går arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren och de övriga aktörerna igenom framtagna underlag och nuvarande arbetssituation för att skapa en gemensam bild av situationen.

Under mötet konstateras på vilket sätt och i vilken omfattning sjukdomen påverkar arbetsförmågan i ordinarie arbetsuppgifter. För att få ett så bra underlag som möjligt kan det ibland vara aktuellt att först genomföra en arbetsförmågebedömning, vanligtvis genom företagshälsovården.

Möjligheter för återgång i arbete och vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan vara aktuella diskuteras och planeras under mötet.

Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder

De rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella ska kunna ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten och ska syfta till att arbetstagaren kan fortsätta arbeta hos arbetsgivaren.

Exempel på arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder är anpassning av arbetstider och arbetsuppgifter, arbetshjälpmedel, deltidsarbete kombinerat med partiell sjukskrivning, arbetsträning och tillfällig omplacering.

En arbetsgivare är inte skyldig att genomföra åtgärder som innebär en försämrad arbetsmiljö eller risk för skada hos andra arbetstagare. Det finns inte heller någon skyldighet att genomföra åtgärder om det leder till en utvidgning av verksamheten eller i de fall då det står helt klart att åtgärderna inte kommer att kunna leda till fortsatt anställning hos arbetsgivaren.

En arbetsgivare kan dock inte nöja sig med att enbart anta att en åtgärd inte kommer att fungera eller underlätta återgången i arbete. Råder det osäkerhet om en åtgärd skulle kunna leda till fortsatt anställning behöver arbetsgivaren därför helst ha prövat åtgärden för att kunna göra en övertygande utvärdering.

Dokumentera rehabiliteringsplaneringen

Arbetsgivaren behöver noga dokumentera den rehabiliteringsplanering som de inblandade aktörerna tillsammans kommer fram till på mötet. Detta är viktigt för att alla aktörer ska ha samma bild av vad som är planerat för arbetstagaren och vad målet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är. Arbetsgivaren behöver därför dokumentera sådant som hur kontakten med arbetsplatsen ska se ut under pågående sjukskrivning, vilka åtgärder som ska genomföras och vad målsättningen med dessa är, när åtgärderna ska påbörjas och när de beräknas vara genomförda, vem som ansvarar för vad samt hur och när uppföljning ska ske.

Om arbetstagarens arbetsförmåga förväntas vara helt eller delvis nedsatt under minst 60 dagar ska rehabiliteringsplanen utgöras av en särskild plan för återgång i arbete. Denna ska upprättas i samråd med arbetstagaren och vara klar senast då arbetstagaren varit sjukskriven i 30 dagar. Observera att det är viktigt att arbetsgivaren dokumenterar rehabiliteringsplaneringen oavsett om det ska upprättas en plan för återgång i arbete eller ej.

Arbetsgivaren behöver göra ett antagande om sjukskrivningens längd för att kunna bedöma om en plan för återgång i arbete ska upprättas eller inte. Läkarintyget är ett viktigt underlag när arbetsgivaren gör denna prognosbedömning.

Plan för återgång i arbete är främst ett stöd för rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och ska underlätta en tidig återgång i arbete för arbetstagaren. Den behöver vara tydlig och ska vara utformad så att den är lätt att följa upp. Arbetsgivaren har ansvar för att löpande se till att planen följs och att det vid behov görs ändringar i den.

Det finns inga krav på hur plan för återgång i arbete ska vara utformad eller var dokumentationen ska ske. Arbetsgivare bedömer själva hur detta görs bäst i den egna verksamheten. Försäkringskassan tillhandahåller en mall som är ett förslag på hur planen kan se ut och som arbetsgivare kan använda om de så önskar.

Genomför och följ upp åtgärderna

Rehabiliteringsåtgärder genomförs

Arbetsgivaren ansvarar för att de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärderna startar och genomförs enligt den planering som har gjorts.

Rehabiliteringsåtgärder följs upp

Arbetsgivaren behöver kontinuerligt stämma av och följa upp rehabiliteringsplaneringen och/eller planen för återgång i arbete så att planerade åtgärder blir genomförda. En sådan uppföljning kan lämpligen göras vid uppföljningsmöten med arbetstagaren och övriga inblandade aktörer.

Vid uppföljningsmötena görs en avstämning och det dokumenteras hur de genomförda åtgärderna har gått, om målet som var satt till uppföljningstillfället har uppnåtts, vad som återstår att göra och vad som ska uppnås till nästa uppföljningstillfälle. Det är viktigt att arbetsgivaren beaktar eventuella nya omständigheter och reviderar planen vid behov. Det kan vara bra att bestämma tid för ny uppföljning och/eller nytt rehabiliteringsmöte vid varje uppföljningstillfälle.