Frågor och svar om arbetsmiljö

Världshälsoorganisationen, WHO, har tagit fram en definition av begreppet arbetsmiljö. Enligt denna är arbetsmiljö en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska fördela ut uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Arbetsgivare är, enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen, skyldig att utan dröjsmål anmäla allvarliga olyckor till Arbetsmiljöverket. Detta gäller:

• dödsfall som följd av arbetsolycka,
• arbetsolycka som lett till allvarlig personskada,
• tillbud som kunnat leda till personskada,
• tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.

Omfattas den skadade av den svenska socialförsäkringen, ska arbetsgivaren även göra en anmälan till Försäkringskassan, som handlägger ersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan har en gemensam webbplats där man kan anmäla arbetsskador och tillbud. Följ instruktionerna och fyll i anmälan noga. Skriv också ut anmälan och spara pappret.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Anmäl arbetsskada [anmalarbetsskada.se]

Arbetsmiljöverket [av.se]

• Att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär
• Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt
• Att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, definieras systematiskt arbetsmiljöarbete som arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås.

Mer information

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 [Arbetsmiljöverket]

I 6 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, finns bestämmelser om uppgiftsfördelning. Det går inte att göra sig av med sitt arbetsmiljöansvar varken genom "delegering" eller på något annat sätt. Arbetsgivaren ska fördela de arbetsuppgifter som behöver göras för att uppnå en god arbetsmiljö. Med uppgiftsfördelningen följer alltid ett internt ansvar för bra kommunikation och säkerställande av tillräckliga kunskaper hos den/de som tilldelas uppgifterna.

Det övergripande arbetsmiljöansvaret för att arbetsmiljölagstiftningen följs ligger alltid på arbetsgivaren. De uppgifter som fördelas kan beskrivas mer eller mindre detaljerat. Det är viktigt att uppgiftsfördelningen är så tydlig att både den som får uppgifter och andra personer i verksamheten har klart för sig vem som ska göra vad.

Mer information

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

I större organisationer behöver arbetsgivaren fördela arbetsmiljöarbetet på olika personer eller befattningar för att kunna uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Deras uppdrag är att se till att arbetsmiljöarbetet sker aktivt och systematiskt i syfte att skapa goda förutsättningar som stöd för arbetet och att undanröja arbetsmiljörisker. Erfarenhet visar att arbetsmiljöarbetet fungerar bättre när det är tydligt vem som har olika uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

En skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna kan också få straffrättsliga konsekvenser om det inträffar en olycka i verksamheten. Visserligen innebär uppgiftsfördelningen inte att den som får uppgifterna automatiskt blir straffad vid en arbetsplatsolycka. Detta ansvar fastställs av domstol i efterhand. Det kan dock ha betydelse för domstolens bedömning om den åtalade fått tydlig uppgiftsfördelning, haft tillräckliga kunskaper, kompetens och befogenheter och resurser för sina uppgifter.

Mer information

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

Om en chef har åtagit sig en arbetsmiljöuppgift men inte har tillräckliga befogenheter eller resurser för att lösa den är det viktigt att chefen återkopplar till den som har fördelat uppgiften för att få stöd och diskutera hur uppgiften ska utföras. Denne kan även returnera uppgiften till den som har delat ut den. Detta bör göras skriftligt. I och med det går arbetsmiljöansvaret för den returnerade uppgiften tillbaka till den högre instansen i ansvarskedjan.

Mer information

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

Ja, 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens arbetsmiljömässiga skyldigheter avseende inhyrd personal. Det innebär att arbetsgivare som hyr in arbetskraft är skyldig att bedöma risker, undersöka arbetsförhållandena med mera även för den personal som är inhyrd.

Uthyrningsföretag har dock också kvar ett ansvar och ska försäkra sig om att arbetstagarna som hyrs ut arbetar i en bra arbetsmiljö. Uthyrningsföretaget har ansvar för rehabilitering för sin personal.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Arbetsmiljöansvar - för personal som är inhyrd [Arbetsmiljöverket]

Vanligen anmäls besöket i förväg genom telefonsamtal eller brev. Vid besöket kan en eller flera inspektörer från Arbetsmiljöverket delta. Inspektionen omfattar till största delen kontroll. Förutom representanter för arbetsgivaren deltar skyddsombudet normalt vid inspektionen.

I anslutning till inspektionen redogör inspektören muntligt för hur han eller hon uppfattat arbetsmiljön och de eventuella brister som observerats. Om inspektören hittat några brister så kommer dessa senare att beskrivas skriftligt i ett inspektionsmeddelande.

Mer information

Information om hur en arbetsmiljöinspektion går till [Arbetsmiljöverket]

Inför en inspektion är det bra att gå igenom aktuella rutiner, policydokument, fördelningar av arbetsmiljöuppgifter och skriftliga handlingsplaner. Av speciellt intresse brukar vara hur riskbedömningar görs.

Samla skyddsombuden och gå gemensamt igenom det som ska inspekteras för att få synpunkter och förslag. Diskutera er fram till en konstruktiv handlingsplan för att hantera de brister som identifierats. Rådgör om det är aktuellt med lämplig sakkunnig, såsom företagshälsovården eller fastighetsteknisk expertis.

En riskbedömning genomförs för att förebygga ohälsa och olycksfall i det löpande arbetet eller vid större förändringar.

Arbetsgången vid riskbedömning kan delas in i fem steg:

1. Planera - välj ut de områden som ska riskbedömas. Utse arbetsgrupp och informera personalen.
2. Samla information - samla in information som behövs för att hitta riskkällor och värdera hur allvarliga dessa är.
3. Hitta riskkällor - ta reda på hur ohälsa eller olycksfall kan uppkomma och vilka som kan påverkas.
4. Värdera risken - uppskatta hur allvarliga konsekvenserna kan bli och hur ofta dessa kan uppträda. Värdera den samlade risken och bestäm åtgärdsbehov.
5. Föreslå åtgärder - föreslå åtgärder och värdera effekten av dessa. Är föreslagna åtgärder tillräckliga?

Beroende på frågans omfattning och arbetsplatsens utformning så kan arbetsgruppen i punkt ett bestå av fler eller färre personer. Vanligtvis brukar riskbedömningen genomföras gemensamt av personalfunktionen och skyddsombud tillsammans med underlag från berörda chefer.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [Arbetsmiljöverket]

Blankett för riskbedömning [Arbetsmiljöverket]

Systematisk arbetsmiljöarbete [Arbetsgivarverket]

Det är svårt att ange exakt vilken standard den anställde kan kräva för på sin arbetsmiljö och således hur mycket arbetsgivaren måste anpassa arbetsmiljön. Det hela får bli rimlighetsbedömningar utifrån det aktuella arbetet och arbetstagarens förutsättningar.

När en anställd har olika fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan det innebära att personen får särskilda arbetshjälpmedel, handledning eller individuella stödinsatser. Det kan även behöva anpassas arbetsuppgifter, genomföras tekniska åtgärder, anpassas lokaler samt förändras i arbetsfördelningen. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetsgivaren för inköp av arbetshjälpmedel till anställd med funktionsnedsättning alternativt anställd som drabbats av långvarig sjukdom och behöver rehabiliteras. Även den anställde kan söka bidrag till arbetshjälpmedel från Försäkringskassan. Se 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen samt Försäkringskassans hemsida.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Arbetshjälpmedel, arbetsgivare [Försäkringskassan]

Arbetshjälpmedel, arbetstagare [Försäkringskassan]

Flera arbetsgivare kan vara ansvariga för arbetsmiljön. Den myndighet som lånar ut arbetstagaren till en annan arbetsplats har till exempel ansvar för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet, medan den som lånar in arbetstagaren svarar för att arbetstagaren har en säker arbetsmiljö som uppfyller tillämpliga lagar och föreskrifter på arbetsplatsen. Rehabiliteringsansvaret ligger på den utlånande myndigheten, som är arbetsgivare.

Om det inträffar en arbetsolycka blir det allmän domstol, i första hand tingsrätten, som avgör straffansvar. För att straffas måste personen ha handlat slarvigt på något sätt.

Det innebär att det finns två olika dimensioner av ansvar beträffande arbetsmiljöfrågor.

1. Arbetsmiljöansvaret riktar sig till arbetsgivaren. Det handlar om skyldighet att arbeta förebyggande mot ohälsa och olycksfall.
2. När olyckan varit framme kan det bli tal om straffansvar. Det riktar sig nästan alltid mot fysisk person och har ett sanktionerande syfte.

Mer information

Arbetsmiljölagen [Riksdagen, Svensk författningssamling]

Brottsbalken [Riksdagen, Svensk författningssamling]