Frågor och svar om facklig förtroendeman

Den lokala arbetstagarorganisationen utser lokal facklig förtroendeman. Den bestämmer också om det ska utses en facklig förtroendeman eller om uppdraget ska spridas på flera.

Lagen innehåller inte några begränsningar när det gäller antalet förtroendemän. I praktiken får inte antalet någon betydelse, eftersom lagens ledighetsregler förutsätter att den totala tiden som det fackliga arbetet får ta ska vara skälig med hänsyn till förhållandet på arbetsplatsen.

Ledighet för facklig förtroendeman regleras i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) och för statligt anställda kompletteras lagens bestämmelser i avtalet om fackliga förtroendemän (FmA).

Förtroendemannalagen innehåller några viktiga grundförutsättningar:

• definitionen av vad som är fackligt arbete,
• rätten till ledighet för att utföra uppdraget och
• rätten att utföra uppdraget med bibehållen lön.

Lagen innehåller också ett utökat skydd mot uppsägningar och försämrade arbetsvillkor som en följd av det fackliga uppdraget.

För att arbetstagaren ska omfattas av bestämmelserna gäller att arbetstagaren är anmäld som facklig förtroendeman hos arbetsgivaren. En sådan anmälan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om uppdragets art.

Enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen har en facklig förtroendeman rätt till den ledighet som behövs för att denne ska kunna utföra sitt fackliga uppdrag. Tiden ska stå i skälig proportion till arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Hur mycket det är beror på uppdraget, hur många medlemmar den förtroendevalde representerar, men också av vad som händer på myndigheten. I perioder med exempelvis stora omorganisationer eller andra förändringar kan det gå åt mer facklig tid än i perioder när inte lika många förändringar är aktuella.

Rätten till ledighet omfattar ledighet för att delta i förhandlingar och andra möten med arbetsgivaren som har med det fackliga uppdraget att göra, samt skälig tid för förberedelser inför sådana förhandlingar. Även ledighet för att delta i de utbildningar som krävs för det fackliga uppdraget, till exempel facklig grundkurs omfattas.

Ledigheten ska ha en skälig omfattning och får inte förläggas så att den utgör betydande hinder för det ordinarie arbetet.

Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen.

I avtal om fackliga förtroendemän finns en tumregel avseende omfattningen på den ledighet som kan behövas för att fullfölja det fackliga uppdraget. Parterna har här varit eniga om att ledigheten bör motsvara en lokal facklig förtroendeman på heltid per helt 500-tal medlemmar i den lokala föreningen.

Avgörande för rätt till lön för det fackliga arbetet är om uppdraget har koppling till förtroendemannens egen arbetsplats. Några exempel på detta är facklig information avseende arbetsplatsen eller lokala förhandlingar. Förtroendemannen har också rätt att behålla lönen under sådan facklig utbildning som har betydelse för rollen.

Om den fackliga verksamheten inte avser den egna arbetsplatsen så kan i stället ledighet utan löneavdrag beviljas med stöd av 10 b § tjänstledighetsförordningen och stöd av 9 kap. 2 § punkt d villkorsavtalen, högst 10 dagar per år. Hit räknas vanligen ledighet för centrala uppdrag till exempel ledamot i förbundsstyrelse eller förhandlingsdelegation.

Fackliga uppdrag på den egna arbetsplatsen, gentemot den egna arbetsgivaren, får utföras med betald ledighet.

Om det beror på arbetsgivaren att uppdraget utförs på annan ort än det egna arbetsstället ska arbetsgivaren också ersätta eventuella merkostnader som kan uppstå, exempelvis reseersättning. Sådan ersättning utgår i form av reskostnadsersättning och traktamente som vid tjänsteresa, se 4 § avtal om fackliga förtroendemän.

Nej, men även skyddsombud utses av den lokala arbetstagarorganisationen. Om det rör sig om större arbetsplatser kan det utses flera skyddsombud och en av dem blir i så fall huvudskyddsombud och har till uppgift att samordna de övriga skyddsombudens arbete.

En facklig förtroendeman hanteras på samma sätt som övriga arbetstagare vid lönerevision. Detta gäller oavsett omfattningen på det fackliga uppdraget. Parterna har, utöver vad som framgår av 5 § RALS-avtalen, i 6 § 6.4 (3: st.) beskrivit hur fackligt arbete kan värderas.

Dessutom finns i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen) regler som ger fackliga förtroendemän ett skydd mot försämrade anställningsvillkor under den tid arbetstagaren är förtroendeman och efter avslutat uppdrag.

Medlemsmöten kan inte hållas på arbetstid med stöd av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen), eftersom lagen endast är tillämplig på den som är facklig förtroendeman.

Om lokala parter inte har träffat överenskommelse om samverkan gäller rätt till facklig information om högst fem timmar per år och arbetstagare. Det innebär att en facklig arbetstagarorganisation har rätt att på betald arbetstid samla sina medlemmar för facklig information under förutsättning att lokalt kollektivavtal träffats om tid och plats för informationen.

Om lokala parter, enligt bilaga till avtalet Samverkan för framtiden, MBA-S, har träffat överenskommelse om samverkan finns det möjlighet att träffa ett lokalt kollektivavtal som reglerar rätten för den lokala arbetstagarorganisationen att på betald arbetstid samla medlemmar för facklig information.