Konflikt

En arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den kan ha sin grund i lön, arbetsvillkor, arbetsmiljö, arbetstid och liknande. Arbetskonflikten kan ta sig uttryck i form av stridsåtgärder som strejk, lockout eller blockad.

Arbetskonflikter har olika karaktär och kan uppkomma mellan de centrala parterna under pågående avtalsrörelse, mellan arbetsgivaren och en icke kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation eller som en vild konflikt, det vill säga utan beslut av en arbetstagarorganisation.

Mellan parter som är bundna av gällande kollektivavtal råder, enligt MBL 41§, fredsplikt vilket innebär att arbetskonflikt är otillåten.

Regleras i regeringsformen

Den grundläggande regeln om rätten till stridsåtgärder finns i 2 kap. 17 § regeringsformen. Rätten till stridsåtgärder begränsas i 41-45 §§ lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL). För den offentliga sektorn begränsas rätten till stridsåtgärder ytterligare i 23-29 §§ lag om offentlig anställning (LOA), huvudavtalet och det särskilda huvudavtalet.

De får besluta om stridsåtgärder

På arbetstagarsidan får stridsåtgärder beslutas bara av de centrala arbetstagarorganisationerna OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Organisationer som inte är bundna av kollektivavtal med staten, till exempel SAC, får vidta stridsåtgärder om de beslutats i den ordning som följer av lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

På arbetsgivarsidan är det Arbetsgivarverket som beslutar om stridsåtgärder, se 8 § kollektivavtalsförordningen. Någon annan myndighet får inte fatta ett sådant beslut.
En part som är bunden av kollektivavtal får vidta stridsåtgärder bara om stridsåtgärden har beslutats i behörig ordning av den organisation som har slutit kollektivavtalet och stridsåtgärden inte strider mot de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som följer av 41-45 §§ lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), 23-29 §§ lag om offentlig anställning (LOA), huvudavtalet och det särskilda huvudavtalet.

Så ska arbetsgivaren agera om en arbetskonflikt inleds

Arbetskonflikter är en fråga för arbetsgivarsamverkan. Berörd myndighet förutsätts samverka med Arbetsgivarverket för att gemensamt hitta bästa möjliga hantering av situationen för myndigheten och avtalsområdet.

Oftast får Arbetsgivarverket varsel om konflikt direkt från arbetstagarorganisationen, men inte alltid. Därför finns en bestämmelse i Arbetsgivarverkets stadgar att medlem som är utsatt för arbetskonflikt omedelbart ska meddela det till Arbetsgivarverket och att Arbetsgivarverket bistår medlemmen i att försöka lösa konflikten.

Medlem är skyldig att följa Arbetsgivarverkets beslut i konfliktfrågor.

Frågor och svar

FRÅGA 1: Kan ett förbund som Arbetsgivarverket inte har kollektivavtal med inleda en arbetskonflikt för att få till ett kollektivavtal?

SVAR: En arbetstagarorganisation som Arbetsgivarverket inte har kollektivavtal med kan inleda en arbetskonflikt för att få till ett kollektivavtal. Däremot kan de parter som Arbetsgivarverket har kollektivavtal med, det vill säga OFR/S,P,O, Saco-S och Seko inte göra det, de har fredsplikt enligt 41 § lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

FRÅGA 2: Har arbetstagare rätt att få vara hemma från arbetet om deras arbetstagarorganisation strejkar?

SVAR: För att en arbetstagare som omfattas av lagen om offentlig anställning (LOA) ska få delta i stridsåtgärd ska det finnas ett beslut om det av den arbetsorganisation som har anordnat åtgärden (25 § LOA). Detta gäller oavsett om arbetstagaren är organiserad eller inte. En arbetstagarorganisations beslut om stridsåtgärder kan avse även arbetstagare som inte tillhör den organisation som beslutar om strejken, till exempel oorganiserade, om så är fallet får även dessa delta i konflikten.

FRÅGA 3: Har arbetsgivaren möjlighet att meddela disciplinpåföljd för att en arbetstagare har deltagit i en otillåten arbetskonflikt?

SVAR: Nej, disciplinpåföljd får inte meddelas för att en arbetstagare deltagit i en strejk eller därmed jämförlig stridsåtgärd, se 14 § lag om offentlig anställning, LOA.