Lokal lönebildning

Styrmedel för att nå verksamhetsmålen

Lönebildning och lönesättning ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs rationellt och effektivt. Verksamhetens krav, myndighetens ekonomiska förutsättningar och kompetensförsörjningsbehov är utgångspunkterna för den lokala lönebildningen.

Om lönen ska kunna användas som styrmedel behöver verksamhetens mål vara tydligt definierade, både på kort och lång sikt. Det måste också finnas en tydlig koppling mellan de övergripande verksamhetsmålen och de mål som finns för den del av verksamheten som medarbetaren befinner sig i. I den individuella lönesättningen ska varje medarbetares prestation värderas utifrån hur den har bidragit till uppfyllandet av verksamhetsmålen. De mål som chef och medarbetare sätter upp ska kunna spåras tillbaka till helheten. När denna koppling är tydlig blir lönen ett verkligt styrmedel.

Främja en god kompetensförsörjning

Statliga arbetsgivare måste kunna rekrytera och behålla medarbetare med den kompetens som verksamheten behöver på kort och på lång sikt. Lönen är ett viktigt och kraftfullt styrmedel för detta.

Utifrån att vi har sifferlösa centrala kollektivavtal så har myndigheten ett stort inflytande över hur stora löneökningarna ska vara, samt hur de ska fördelas inom verksamheten. Utgångspunkten är verksamheten och kompetensförsörjningsbehoven.

Förutom ledarskap, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljö har lön och andra anställningsvillkor stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla rätt medarbetare. De centrala kollektivavtalen ger möjlighet att lokalt avtala om anställningsvillkor utifrån både verksamhetens behov och individens, exempelvis genom enskilda överenskommelser. Läs mer här:

Enskilda överenskommelser

Myndighetschefen äger lönebildningen

Myndighetschefen med sin ledning ansvarar för lönebildningen och hur stort ekonomiskt utrymme som myndigheten ska investera i verksamheten i form av lön. Det är en viktig del av den arbetsgivarpolitiska delegeringen.

Myndighetschefer, både enskilt och tillsammans, ansvarar också för att se till att staten inte är löneledande.

Arbetsgivarsamverkan

Arbetsgivarsamverkan är en förutsättning för det delegerade arbetsgivaransvaret. Genom Arbetsgivarverket ska myndigheterna samverka om och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Ett av syftena med samverkan är att undvika uppdrivna lönekostnader. Arbetsgivarsamverkan bidrar dessutom till att varje enskild arbetsgivare kan vara en stark motpart till de fackliga organisationerna.

En enskild myndighets agerande vid lönebildningen kan få effekter för andra myndigheter och för staten som helhet. Genom samverkan får andra arbetsgivare kunskap och insikt om varje myndighets särskilda behov. Det skapar förståelse och acceptans för varför vissa åtgärder behövs och minskar risken för motreaktioner. Samtidigt kan åtgärder som skulle påverka andra arbetsgivare negativt undvikas.