Sjuklöneperioden
En arbetstagare som inte kan arbeta på grund av sjukdom har genom lagen om sjuklön (SjLL) rätt till sjuklön från arbetsgivaren om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Vissa av SjLL:s regler är dispositiva. Det innebär att det genom kollektivavtal kan göras avvikelser från vissa av lagens regler. En förutsättning är att avtalet har träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Villkors- och affärsverksavtalen är sådana centrala kollektivavtal. I dessa återfinns bland annat regler om läkarintyg från och med den åttonde dagen, beräkning av lön och andra anställningsförmåner under sjukfrånvaro med mera.
SjLL omfattar den som anställts tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning som avser minst en månad. Om den avtalade anställningstiden avser kortare tid än en månad krävs enligt SjLL att den anställde har påbörjat anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar.
Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön till arbetstagaren under de 14 första dagarna av sjukfrånvaron om villkoren för rätt till ersättning är uppfyllda. Sjuklönen är 80 procent av månadslön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. Från sjuklönen ska sedan ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön göras. Den närmare beräkningen av sjuklön och karensavdrag framgår av villkors- och affärsverksavtalen.
En arbetstagare kan som mest få karensavdrag från sjuklönen vid tio tillfällen under en tolvmånadersperiod (så kallat allmänt högriskskydd). I vissa fall kan arbetsgivarens kostnader för sjuklön och sociala avgifter ersättas av Försäkringskassan (så kallat särskilt högriskskydd).
För att få sjuklön måste arbetstagaren sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Sjukanmälan ska enligt villkors- och affärsverksavtalen göras den första sjukdagen eller så snart som möjligt om arbetstagaren varit förhindrad att göra sjukanmälan. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan sjukanmälan gjorts. Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att hen har varit sjuk och i vilken omfattning sjukdomen har satt ner arbetsförmågan. Försäkran genom egenrapportering i datalönesystem likställs med en skriftlig sådan. Från och med den åttonde dagen i sjukperioden är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare. Enligt villkors- och affärsverksavtalen kan arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, begära läkarintyg från första dagen i sjukperioden. Enligt avtalen kan även arbetsgivaren, istället för sjuklön, ersätta merkostnaden för resor till och från arbetet.
Om en arbetstagare blir sjuk igen (återinsjuknande) inom fem kalenderdagar från det att föregående sjukperiod avslutats räknas dagar med sjuklön i de olika perioderna samman.
För den som inte har rätt till sjuklön gäller socialförsäkringsbalken (SFB) och dess regler om sjukpenning. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om sjukpenning. Enligt SjLL är arbetsgivaren skyldig att anmäla de sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperioden slut. Anmälan ska göras till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Efter sjuklöneperiodens slut prövas arbetstagarens rätt till sjukpenning av Försäkringskassan.