Verksamhetsövergång

En verksamhetsövergång innebär att hela eller delar av en verksamhet går över till en annan arbetsgivare. Det är viktigt att först bedöma om förändringen utgör en verksamhetsövergång eller inte och sedan vidta rätt arbetsrättsliga åtgärder utifrån detta.

De statliga verksamheterna är ofta föremål för översyn. Regering eller riksdag kan fatta beslut som påverkar verksamheten, till exempel på grund av medelsbrist eller rationalisering.

En verksamhetsövergång kan aktualiseras bland annat genom regeringsbeslut om att lägga ner en viss myndighet, inrätta en ny, flytta verksamhet mellan olika statliga myndigheter eller flytta verksamhet mellan stat och kommun.

Vid en förändring behöver du först ta ställning till om det är en verksamhetsövergång enligt 6 b § lag om anställningsskydd (LAS). 

Måste ha skett ett byte av arbetsgivare

För att 6 b § lag om anställningsskydd (LAS) ska vara tillämplig krävs att det har skett ett arbetsgivarbyte. 

Arbetsdomstolen har kommit att i stor utsträckning tillämpa ett funktionellt arbetsgivarbegrepp när det gäller statligt anställda. Med det menas att det är anställningsmyndigheten som ska anses som arbetsgivare vid tillämpningen av 6 b § LAS. Detta innebär att bestämmelserna om verksamhetsövergång kan bli tillämpliga även vid övergångar som rör statliga arbetsgivare.

Informationen på den här sidan bygger i stora delar på regelverket för myndigheter under regeringen. För frivilliga medlemmar eller organisationer med servicekontrakt kan andra regler gälla. 

Mottagande myndighet gör bedömning om det är en verksamhetsövergång

Det är mottagande myndighet (förvärvaren) som ansvarar för bedömningen om det är en verksamhetsövergång eller inte och som står risken för en felbedömning. Om förvärvaren konstaterar att det är en verksamhetsövergång är det även förvärvaren som ansvarar för bedömningen av vilka arbetstagare som omfattas. För att kunna avgöra detta är förvärvaren beroende av de uppgifter som överlåtande myndighet ger om den personal som sysselsätts i överlåtarens verksamhet. Avgörande för bedömningen är, enligt EU-domstolen, om verksamheten har bevarat sin identitet vid övergången. Frågan som ställs är om det är en bestående organisatorisk eller ekonomisk enhet som har gått över.

Frågan om det handlar om en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS kan ytterst komma att prövas av Arbetsdomstolen. Det är de anställda som anser att de borde fått ett erbjudande om verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS, men som inte fått det, som själva eller genom sin fackliga organisation kan påkalla tvist och/eller väcka talan i domstol mot mottagande myndighet.

Arbetstagarsidan gör i en sådan tvist gällande att förfarandet är att jämställa med ett avskedande och yrkar ogiltigförklaring och/eller skadestånd.

Arbetstagare som omfattas av verksamhetsövergång

Vid verksamhetsövergång är huvudregeln att de arbetstagare som tillhör den ekonomiska eller organisatoriska enhet som träffas av verksamhetsövergången, följer med till den nya arbetsgivaren, om de inte tackat nej till övergången.

Tidsbegränsat anställda, till exempel vikarier, vars anställning pågår vid tidpunkten för verksamhetsövergången följer med, om de inte tackat nej till övergången, med de rättigheter och skyldigheter som gäller för den aktuella anställningen. Anställningsformen förblir densamma.  

Verksamhetsövergång till myndighet på annan ort

Den mottagande myndigheten kan ligga på en annan ort. Den mottagande myndigheten kan också efter förhandlingar enligt 11 § MBL, besluta att lokalisera den del som omfattas av verksamhetsövergången till en annan ort.

Då är det viktigt att anställda som tillfrågas om de vill följa med till den nya myndigheten också informeras om var verksamheten bedrivs eller var den kommer att lokaliseras. Detta är av central betydelse för att arbetstagarna ska kunna ta ställning till frågan och en omständighet som påverkar tillämpningen av TurA-S och Avtal om omställning. 

Om en arbetstagare tackar nej till övergången

Om arbetstagaren tackar nej till övergången och väljer att stanna kvar hos överlåtaren, finns i en övertalighetssituation, risk för uppsägning på grund av arbetsbrist om arbetstagaren inte kan omplaceras. Arbetstagare som tackar nej till en övergång på samma ort, turordnas i egna kretsar på myndigheten enligt 4 § TurA-S, och de arbetstagare som därefter sägs upp omfattas inte av Avtal om omställning.

Arbetstagare som tackar nej till en övergång av verksamhet till annan ort, turordnas enligt 3 § i TurA-S, och om de därefter blir uppsagda, omfattas de av Avtal om omställning. 

Viktiga förändringar av verksamheten ska MBL-förhandlas

Berörda myndigheter, både överlåtaren och förvärvaren har förhandlingsskyldighet enligt 11 § lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vid viktigare förändring av verksamhet. Ett politiskt beslut om verksamhetsövergång innebär att myndigheterna i sin tur måste fatta ett antal egna beslut om verksamhetsförändringar och om konsekvenserna för arbetstagarna. Innan dessa beslut fattas ska respektive myndighet förhandla enligt 11 § MBL.

Fattar arbetsgivaren beslut som inte avser verksamheten, men rör enskild arbetsbetstagare gäller förhandlingsskyldigheten  även i förhållande till arbetstagarorganisation som arbetsgivaren inte har kollektivavtal med, (13 § MBL).

Anställningsvillkor vid verksamhetsövergång

Anställningsförmåner som följer av anställningsavtalet och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för verksamhetsövergången följer i regel med över till förvärvaren. Förvärvaren blir bunden av villkoren på samma sätt som överlåtaren var det. Förvärvaren kan dock komma överens om annat genom en enskild överenskommelse med arbetstagaren. Även redan intjänade rättigheter, som till exempel intjänad semester, övergår.

För anställningsförmåner som följer av kollektivavtal gäller följande:

Mottagande arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med vid en verksamhetsövergång, blir inte bunden av överlåtarens kollektivavtal. Detta följer av 28 § 1 stycket MBL. När det gäller verksamhetsövergång mellan statliga myndigheter är myndigheterna emellertid oftast bundna av samma centrala kollektivavtal, varför det i praktiken inte blir någon skillnad för arbetstagarna i detta avseende.

När det gäller lokala kollektivavtal däremot, så ser innehållet i dessa olika ut på olika myndigheter. Detta innebär, enligt 28 § 3 stycket MBL att, även om mottagande myndighet inte blir bunden av överlåtarens lokala kollektivavtal, så ska dessa avtal likväl tillämpas på de berörda arbetstagarna så länge kollektivavtalet gäller, dock längst i ett år.

Detta gäller dock inte om kollektivavtalet, efter så kallade inrangeringsförhandlingar, ersätts med ett nytt kollektivavtal. Då börjar det avtalet gälla i stället.

För mer eller fördjupad information kontakta din rådgivare.