Det här är en tillgänglig digital version av skriften "Jobba statligt - ett samhällsnyttigt uppdrag med moderna villkor". Skriften kan även laddas ner som pdf (uppfyller dock inte lagkrav på tillgänglighet) eller beställas som trycksak.

Skriften "Jobba statligt - ett samhällsnyttigt uppdrag med moderna villkor" som pdf eller trycksak.

Att jobba statligt innebär att du bidrar till samhällsnytta för alla som bor, vistas och verkar i Sverige. Statens uppdrag är att på ett tillgängligt, rättssäkert och effektivt sätt utföra den verksamhet och tillämpa de lagar som riksdag och regering beslutat om.

Den statliga sektorn består av verksamheter med mycket varierande och kvalificerade arbeten. Cirka 270 000 statligt anställda arbetar dagligen med högre utbildning, brottsbekämpning, skydd av våra gränser, internationellt arbete, IT-utveckling, skatte-, finans- och socialförsäkringsfrågor, förmedling av arbeten, planering av infrastruktur, miljö och hållbarhetsfrågor, kulturfrågor och många andra utvecklande arbetsuppgifter.

Om villkoren som beskrivs på den här sidan

De flesta villkor som beskrivs i den här skriften har Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna OFR/S,P,O, Saco-S respektive Seko, kommit överens om i centrala kollektivavtal. De återfinns bland annat i villkorsavtalen och affärsverksavtalen. För dig som anställs inom ramen för andra statliga avtal, gäller delvis andra villkor. Tillhör du myndighetens chefskrets finns särskilda bestämmelser.

Denna version har reviderats under hösten 2020 och omfattar då gällande centrala kollektivavtalsvillkor på det statliga avtalsområdet. Villkoren kan därefter ha förändrats genom nya överenskommelser. Arbetsgivare och fackliga företrädare inom respektive verksamhet kan också komma överens om lokala anpassningar av villkoren. För att säkerställa vilka avtal du omfattas av och om eventuella anpassningar och förändringar gjorts, bör du ta reda på vad som gäller på din arbetsplats. Observera också att tillfälliga regeländringar kan gälla inom olika områden med anledning av covid-19.

Innehåll

1. I allmänhetens tjänst
2. Utvecklas med arbetet – ledarskap och medarbetarskap
3. Samverkan för framtiden
4. Arbetsmiljö och friskvård
5. Lön
6. Arbetstid
7. Semester och annan ledighet
8. Om du blir sjuk
9. Om du skadar dig på jobbet
10. Pensioner
11. Att avsluta en anställning
12. Utmärkelsen för nit och redlighet i rikets tjänst
13. En statligt anställd berättar

1. I allmänhetens tjänst

Du jobbar i allmänhetens tjänst när du jobbar statligt, läs mer om vad det innebär.

Medborgarna dina uppdragsgivare

Som statligt anställd arbetar du i allmänhetens tjänst på uppdrag av medborgarna via riksdag och regering. Verksamheten styrs av de offentligrättsliga lagarna som gäller både myndigheter och statliga affärsverk. De fem största statliga arbetsgivarna är Polisen, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Den statliga verksamhet som sysselsätter flest medarbetare är utbildning inom universitet och högskolor.

Den statliga värdegrunden

Oavsett om du är forskare, polis, utredare, museianställd, stridspilot, danspedagog, skatteexpert, IT-specialist eller har någon annan statlig anställning, så finns en gemensam värdegrund för hela den statliga sektorn som utgår ifrån lagar och förordningar. Värdegrunden för statsanställda bygger på sex principer.

Värdegrundens sex principer

• Demokrati. All offentlig makt utgår från folket.
• Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna.
• Objektivitet. Domstolar och förvaltningsmyndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
• Fri åsiktsbildning. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
• Respekt för lika värde, frihet och värdighet. Den offentliga makten ska utövas med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
• Effektivitet och service. Hög effektivitet och god hushållning ska iakttas i statens verksamhet.

Rättssäker förvaltning

Rättssäkerhet är grundläggande för all statlig verksamhet. Allmänheten måste kunna lita på att de beslut som fattas vid myndigheter grundas på gällande lagar. Den måste också vara säker på att alla behandlas lika inför lagen och att myndigheter är sakliga och opartiska. Regeringsformen slår fast att all ärendehantering ska ske med självständighet, det vill säga att beslutande organ som riksdag och regering inte ska bestämma i enskilda myndighetsärenden eller tillämpning av lag.

Bisysslor och tjänsteansvar

För att upprätthålla allmänhetens förtroende för att de statliga myndigheterna utför sina uppgifter på ett rättssäkerhet sätt och iakttar allas likhet inför lagen finns det regler om bisysslor för statsanställda. Reglerna innebär att du inte får ha en bisyssla vid sidan av din anställning som kan påverka förtroendet för hur du eller dina kollegor utför arbetet vid myndigheten. I sådant fall kan myndighetens anseende skadas. Av samma anledning finns det också regler om tjänsteansvar. Som statsanställd kan du komma att fatta beslut som påverkar människors liv. Med sådana befogenheter följer också stort ansvar. Därför kan arbetsgivaren tilldela statsanställda som åsidosätter sina skyldigheter i anställningen varning eller löneavdrag. Finns det skälig misstanke om brott i anställningen har arbetsgivaren en skyldighet att polisanmäla det inträffade.

Offentlighetsprincipen – en grundpelare i svensk demokrati

I statlig förvaltning gäller offentlighetsprincipen. Denna princip innebär att allmänhet och massmedia har rätt till insyn i verksamheten med undantag för sekretessbelagda uppgifter. Insynen sker bland annat genom rätten att ta del av allmänna handlingar.

Yttrande- och meddelarfriheten

Som statligt anställd har du yttrandefrihet även i förhållande till din arbetsgivare. Du kan skriva artiklar, insändare i tidningar och uttala dig i radio, TV eller i andra medier i vilka frågor som helst. Det gäller även frågor om din arbetsplats – så länge du inte utger dig för att vara företrädare för verksamheten i fråga.
Som statligt anställd har du också meddelarfrihet. Det innebär att du även får lämna vissa sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedia, till exempel till författare, nyhetsredaktioner eller databaser förutsatt att det finns ett utgivningsbevis. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet och myndigheten får inte efterforska vem som lämnat uppgifterna till media.

Statlig anställning är grundlagsreglerad

De flesta statliga arbeten ställer stora krav på kompetens, utbildning och erfarenhet. Enligt regeringsformen ska statliga arbeten tillsättas på sakliga grunder såsom förtjänst, det vill säga statlig anställningstid, och skicklighet. Sedan 1809 finns principen i grundlagen. Principen har sedan utvecklats ytterligare genom lagen om offentlig anställning, LOA, där skickligheten sätts främst.

 

2. Utvecklas med arbetet – ledarskap och medarbetarskap

Ledarskap och medarbetarskap är avgörande både för individens och verksamhetens utveckling och är därför prioriterade områden för statliga arbetsgivare. Med utveckling följer nya och förändrade arbetsmetoder. Därför strävar också statliga arbetsgivare efter att erbjuda medarbetare goda möjligheter till kompetensutveckling.

För statliga arbetsgivare är frågor om ledarskap och medarbetarskap av central betydelse för verksamheternas utveckling. Därför är det viktigt att statliga ledare tar ansvar för och driver utveckling för att på så sätt bidra till effektiva, attraktiva och innovativa verksamheter med en god arbetsmiljö och ett aktivt medarbetarskap. För att möta framtida utmaningar och förändrade förutsättningar utgår statliga arbetsgivares kompetensförsörjning från ett inkluderande synsätt. Ett synsätt som innebär att chefers och medarbetares erfarenhet och kompetens ska tas tillvara genom en organisering och verksamhetskultur som stimulerar idéutveckling och nytänkande, och där dialogen mellan medarbetare och ledare skapar förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.

Kraven på kvalitet, effektivitet och service till allmänheten driver på utvecklingen av de statliga verksamheterna med nya tekniska lösningar och förändrade arbetsmetoder. För att möta och kunna nyttja potentialen i nya arbetssätt behöver medarbetare utifrån verksamhetens behov ges möjlighet till kompetensutveckling i sitt arbete. Statliga verksamheter strävar efter att erbjuda detta på olika sätt, det kan vara utbildning eller deltagande i arbetsgrupper, projekt och nätverk. Det kan också handla om utvecklande samverkan mellan kollegor med olika arbetsuppgifter.

3. Samverkan för framtiden

Det är naturligt att du som anställd i staten ska kunna påverka verksamheten och arbetsmiljön. Alla medarbetares engagemang behövs för att verksamheten ska fungera väl och vara en arbetsplats som erbjuder en god arbetsmiljö.

För att underlätta en sådan utveckling har Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna undertecknat det centrala ramavtalet; Samverkan för framtiden. Kärnan i avtalet är dialogen mellan chef och medarbetare, där du som medarbetare får möjlighet att bidra med din kompetens inför arbetsgivarens beslut. På så sätt skapas en ökad insikt och ett ökat engagemang för verksamhetens behov av förändring och utveckling.

Förändrade roller för samverkan

Det centrala ramavtalet gör det möjligt för de lokala parterna, arbetsgivaren och de fackliga organisationerna, att komma överens om att frågor som omfattas av medbestämmandelagen, MBL, istället ska hanteras direkt mellan chef och medarbetare. Genom detta samverkansavtal blir parternas roll att fokusera på att gemensamt stödja chefer och medarbetares medverkan i verksamhetsutvecklingen.

Det yttersta ansvaret för verksamheten och ekonomin vilar självfallet på arbetsgivaren som slutgiltigt fattar besluten. Men genom samverkan mellan chef och medarbetare blir besluten välgrundade och förankrade, vilket gynnar både verksamheten och ökar engagemanget för delaktighet.

 

4. Arbetsmiljö och friskvård

En god arbetsmiljö skapar utveckling och välbefinnande för såväl organisationen som för arbetsgrupper och individer. Det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön, men du som anställd har också ett ansvar och en viktig roll i att aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet.

Flera arbetsmiljöundersökningar har visat att den statliga sektorn erbjuder en god arbetsmiljö med stora möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Arbetsgivarverkets och Arbetsmiljöverkets undersökningar om arbetsmiljön i statlig sektor har bland annat visat att:

• Statsanställda i högre utsträckning än på arbetsmarknaden i stort, kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska utföras. Statsanställda beslutar också oftare om planeringen av det egna arbetet.
• Statsanställda är mer nöjda med sina arbetstider än anställda på arbetsmarknaden i stort.
• En mycket stor majoritet av de statligt anställda är övergripande nöjda med sitt arbete.
• En majoritet av de anställda i staten uppger att jobbet ger dem goda möjligheter att utvecklas och lära nytt.

God arbetsmiljö och stort inflytande

Inom staten bedrivs arbetsmiljöarbete i samverkan mellan arbetsgivaren, de anställda och de fackliga organisationerna.

Några generella lösningar inom arbetsmiljöområdet som gäller för alla statliga arbetsplatser finns inte. Vad som kan och bör göras beror på förhållandena på den enskilda arbetsplatsen. Som anställd har du flera viktiga uppgifter; medverka i arbetsmiljöarbetet, följa de föreskrifter som finns och även påtala brister och föreslå förbättringar.

Som statligt anställd har du tillgång till företagshälsovård. Din arbetsgivare stödjer troligtvis även olika friskvårdsaktiviteter som subventioneras. Fråga på din arbetsplats vad som gäller.

 

5. Lön

I staten tillämpas individuell lönesättning. Det innebär att din lön baseras på ditt arbetsresultat. Men även andra faktorer avgör, såsom arbetsuppgifternas svårighetsgrad och ansvar. Marknadsfaktorer som utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden kan också påverka lönen. Som anställd har du rätt att få veta på vilka grunder lönen sätts och vad du kan göra för att påverka lönen.

Vid individuell lönesättning är det alltså inte bara arbetsuppgifterna som värderas, utan även den anställdes skicklighet och resultat utifrån verksamhetens uppdrag och mål. Det betyder att du ska kunna påverka din lön inte bara genom att ta dig an svårare och mer ansvarsfulla arbetsuppgifter, utan också genom att utföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Tanken bakom individuellt bestämda löner är att det finns ett samband mellan lön, motivation och resultat. Lönen ska stimulera till engagemang. Mot den bakgrunden är det viktigt att motiven för lönen uppfattas som sakliga i förhållande till arbetsresultatet.

Två sätt att komma överens om ny lön

I de centrala löneavtalen mellan Arbetsgivarverket och de centrala fackliga organisationerna finns gemensamma löneprinciper som ligger till grund för lönesättning både när någon anställs och när lönerna förändras under pågående anställning. Under pågående anställning kan lönerna sättas antingen i traditionella förhandlingar mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna eller genom lönesättande samtal.

Lönesättande samtal

Lönesättande samtal är en form för lönesättning som innebär att den anställdes lön bestäms direkt i samtal mellan chefen och medarbetaren. Lönesättande samtal har ökat kraftigt i omfattning inom den statliga sektorn men kan inte tillämpas enligt alla löneavtal. Andelen lönesättande samtal är högst för Saco-S anslutna och för oorganiserade arbetstagare. Genom det lönesättande samtalet sker en tydlig koppling mellan skicklighet och lön.

 

6. Arbetstid

Arbetstiden ska förläggas och regleras utifrån verksamhetens behov. Utifrån denna utgångspunkt är det samtidigt viktigt att arbetstiden förläggs så att den främjar en god arbetsmiljö och motverkar ohälsa. Därför behöver medarbetarna ha möjlighet till inflytande över hur arbetstiden förläggs.

Inom varje myndighet träffar arbetsgivaren och de fackliga organisationerna arbetstidsavtal. Syftet är att anpassa arbetstiden på bästa sätt utifrån verksamhetens behov. Det innebär också att arbetstiden och dess förläggning för olika arbetstagare kan vara olika beroende på vilka arbetsuppgifter personen har.

Hur arbetstiden förläggs

Gemensamt för heltidsanställda som arbetar på kontorstid inom staten är att arbetstiden normalt är 39 timmar och 45 minuter i genomsnitt per vecka. För de verksamheter som tillämpar affärsverksavtalet gäller 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan vara reglerad eller oreglerad.

Reglerad arbetstid

Din arbetstid kan vara förlagd så att du har en fast arbetstid och att du börjar och du slutar vid samma tidpunkter varje arbetsdag, men det finns andra sätt att reglera arbetstiden.

I verksamheter som har uppdrag att verka dygnet runt är schemalagd arbetstid vanlig. Då kan arbetstiden variera från vecka till vecka och även över dygnets timmar. Flexibel arbetstid, flextid, är vanlig inom många statliga verksamheter. Det kan innebära att arbetstagarna kan börja eller sluta arbetet inom vissa bestämda tidsramar med hänsyn tagen till övriga kollegor och arbetsuppgifter.

Oreglerad arbetstid

Förtroendearbetstid tillämpas i viss omfattning på många statliga arbetsplatser. Det innebär att du som anställd har arbetsgivarens förtroende att disponera din arbetstid med hänsyn till dina arbetsuppgifter.

Några verksamheter har träffat kollektivavtal om förtroendearbetstid för större grupper av arbetstagare. Arbetsgivaren och den anställde kan också göra en enskild överenskommelse om förtroendearbetstid. Förtroendearbetstid tillämpas främst i de fall där resultatuppfyllelse och målstyrning är mer relevant för verksamheten än att fokusera på hur många timmar och när på dygnet du arbetar. Arbetstagare med förtroendearbetstid har ingen ersättning för övertidsarbete.

Arbetstidsberoende ersättningar

Övertid

Arbetsgivaren kan begära att anställda med reglerad arbetstid ska arbeta övertid vid behov. En anställd får arbeta högst 150 timmar övertid under ett år, men det finns undantag. Den anställde får ersättning i pengar (övertidsersättning) eller ledighet (kompensationsledighet). Vid övertidsarbete på natt eller helger beräknas övertiden normalt som kvalificerad arbetstid, som ger en högre timersättning.

Jour och beredskap

I vissa anställningar ingår jour eller beredskap. Den som har jour ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Vid beredskap kan den anställde vara på annan plats, men ska vara beredd att komma till arbetsplatsen vid behov.

 

7. Semester och annan ledighet

Alla anställda i Sverige har rätt till fem veckors semester. Som statligt anställd har du genom kollektivavtal fler semesterdagar. Inom det statliga området finns olika avtal som reglerar semesterfrågor. Vilket avtal som gäller beror på inom vilken verksamhet du arbetar.

Som statligt anställd har du rätt till betald semester redan första året som anställd. För att få full betald semester måste du vara anställd hela året. För samtliga avtal utom Särskilt villkorsavtal för vissa tidsbegränsade anställningar (VASA), gäller att din ålder avgör antalet semesterdagar.

Tabellen visar antal semesterdagar för anställd utifrån ålder och facklig tillhörighet

Ålder	Antal semesterdagar för anställd som omfattas av Villkorsavtal Seko, Villkorsavtal OFR/S,P,O eller Villkorsavtal-T Saco-S	Antal semesterdagar för anställd som omfattas av Affärsverksavtal (AVA) Seko, AVA OFR/S,P,O eller AVA-T Saco-S	Antal semesterdagar för anställd som omfattas av Särskilt villkorsavtal för vissa tidsbegränsade anställningar (VASA)
T.o.m. det år du fyller 29 år	28 dagar	28 dagar	28 dagar
Fr.o.m. det år du fyller 30 år	31 dagar	31 dagar	28 dagar
Fr.o.m. det år du fyller 40 år	35 dagar	34 dagar	28 dagar
Semestertillägg	Under semestern får du, förutom din vanliga lön, ett semestertillägg. Har du semester en hel månad får du ett semestertillägg som motsvarar cirka 10 procent av din månadslön	Under semestern får du, förutom din vanliga lön, ett semestertillägg. Har du semester en hel månad får du ett semestertillägg som motsvarar cirka 15 procent av din månadslön.	Beroende på vilka avtal som tillämpas hos arbetsgivaren i övrigt.

Du kan spara semester

Oavsett om din semester regleras i något av villkorsavtalen eller affärsverksavtalen gäller att du måste ta ut minst 20 av årets semesterdagar under året. Resten av dagarna kan du spara och som mest får du ha 30 sparade semesterdagar.

Att bli förälder

Vid föräldraledighet utgår oftast ersättning från Försäkringskassan. För att underlätta föräldraledighet betalar statliga arbetsgivare en kompletterande ersättning. Som småbarnsförälder har du också möjlighet att arbeta deltid. Som nybliven förälder kan du få föräldrapenning från Försäkringskassan när du är hemma med ditt barn. Ersättningen är högst 80 procent av lönen upp till tio prisbasbelopp (aktuellt prisbasbelopp beslutas årligen). Statligt anställda får en kompletterande ersättning från arbetsgivaren under högst 360 dagar i samband med uttag av föräldrapenning. Ersättningen kallas föräldrapenningtillägg och innebär totalt en ersättning som motsvarar 90 procent av lönen. För anställda med stöd av Särskilt villkorsavtal för vissa tidsbegränsade anställningar (VASA), utgår inget föräldrapenningtillägg.

Ledighet av annat slag

Andra typer av ledigheter som gäller på arbetsmarknaden är till exempel möjligheten att vara ledig för studier, för vård av nära anhörig samt rätten för invandrare att vara lediga för undervisning i svenska. Vid dessa ledigheter utgår ingen lön, men ibland kan ersättning utbetalas från till exempel Försäkringskassan. Som statligt anställd kan du om det behövs få vara ledig med lön för vissa andra ändamål som till exempel läkarbesök, akuta tandläkarbesök och nära anhörigs begravning. Ledighet kan också beviljas av andra orsaker, men då utan lön.

När ditt barn är sjukt

När du behöver vara ledig för att ditt barn är sjukt kan du få tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan. Ersättningen är 80 procent av din lön upp till 7,5 prisbasbelopp. Om du är statligt anställd och har inkomster över detta basbeloppstak betalar arbetsgivaren ett tillägg vid tillfällig föräldrapenning under max tio dagar per år. Tillägget innebär att du sammantaget får en ersättning motsvarande 80 procent av din hela lön under dessa dagar.

Om du vill minska din arbetstid

Alla föräldrar på arbetsmarknaden har rätt till förkortad arbetstid med upp till 25 procent av en heltid till dess att barnet fyller åtta år eller har avslutat sitt första skolår. Som statligt anställd har du också möjlighet att ansöka om förkortning av din arbetstid för vård av barn till och med utgången av det skolår då ditt barn fyller tolv år. Det är din arbetsgivare som beslutar om ledigheten. Föräldraledighet medför att din lön reduceras i motsvarande omfattning.

 

8. Om du blir sjuk

Om du blir sjuk och inte kan arbeta får du efter 14 dagar ersättning från Försäkringskassan som motsvarar en del av din vanliga lön. Som statligt anställd kan du dessutom genom kollektivavtal få ersättning från din arbetsgivare.

De första 14 dagarna

Sjuklönen är 80 procent av din lön. Från den beräknade sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av vad du skulle ha fått i sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

Om du blir sjuk längre än 14 dagar

Efter perioden med sjuklön kan du få sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen är cirka 80 procent av din lön upp till ett tak på 8 prisbasbelopp (aktuellt prisbasbelopp beslutas årligen).

För dig som är statligt anställd kompletterar arbetsgivaren sjukpenningen från Försäkringskassan. Under dag 15–365 får statligt anställda sammantaget cirka 90 procent av sin inkomst.

Även vid längre sjukskrivningar kompletterar arbetsgivaren sjukpenningen från Försäkringskassan.

Tabellen visar ersättning vid sjukfrånvaro

Ersättning vid sjukfrånvaro	Under basbeloppstaket	Över basbeloppstaket
Dag 1-14	Arbetsgivaren betalar sjuklön – 80 % av lönen. Från beloppet görs ett karensavdrag.	Arbetsgivaren betalar sjuklön – 80 % av lönen. Från beloppet görs ett karensavdrag.
Dag 15-365	Cirka 80 % från Försäkringskassan och 10 % i tillägg från arbetsgivaren.	Cirka 90 % från arbetsgivaren.
Dag 366 –	Cirka 75% från Försäkringskassan	Cirka 75 % från arbetsgivaren

Ersättning för sjukvårdskostnader

Ersättning för sjukvårdskostnader kan förekomma hos vissa statliga arbetsgivare beroende på ditt lokala avtal. Det innebär att du kan få ersättning från din arbetsgivare i samband med sjukdom, till exempel viss ersättning för dina kostnader när du går till läkare, sjukgymnast eller när du ligger på sjukhus. Du kan även få ersättning för vissa läkemedel, förutsatt att de omfattas av samhällets högkostnadsskydd.

 

9. Om du skadar dig på jobbet

Arbetsmiljön ska naturligtvis vara utformad så att du som anställd inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Trots en bra arbetsmiljö kan skador inträffa. Om du skulle drabbas av en arbetsskada kan du ha rätt till ersättning för inkomstförlust och sveda och värk.

Som arbetsskada betraktas en skada eller sjukdom som beror på ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Även en del smittsamma sjukdomar kan betraktas som arbetsskador.

Om du skulle skadas i arbetet är det viktigt att du följer de regler och rutiner som finns på din arbetsplats så att händelsen kommer till din arbetsgivares kännedom.

Allvarlig olycka eller allvarligt tillbud

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket vid olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete som orsakat dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.

Olycksfall

För att ett olycksfall ska betraktas som arbetsskada ska det ha koppling till arbetet. Det gäller både olycksfall på arbetsplatsen och om man utför arbete på annan plats. Även olyckor som inträffar under resor i arbetet kan räknas som olycksfall i arbetet. Dessutom kan olycksfall som inträffar under den direkta färden till eller från arbetet betraktas som olycksfall i arbetet.

Arbetssjukdomar och smitta

Sjukdom och smitta som beror på något i arbetet kan i vissa fall bedömas som en arbetsskada.

Ersättningar från Försäkringskassan och arbetsgivaren

Du som drabbas av en arbetsskada kan ha rätt till vissa ersättningar enligt den allmänna arbetsskadeförsäkringen. Ersättningarna betalas ut av Försäkringskassan. Som statligt anställd kan du dessutom ha rätt till kompletterande ersättningar genom Avtal om ersättningvid personskada, PSA. Det kan gälla såväl inkomstförlust, sveda och värk, sjukvårdskostnader som ersättning vid invaliditet. Vid dödsfall kan efterlevande ha rätt till ersättning enligt Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S och efterlevandepension enligt pensionsbestämmelser.

 

10. Pensioner

Som statligt anställd får du en kollektivavtalad tjänstepension genom PA 16. Avtalet består av två delar; avdelning I och avdelning II. Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen som alla som arbetar i Sverige har rätt till. Du har rätt att själv välja hur en del av avtalspensionen ska förvaltas.

Hur mycket du får i pension är den vanligaste frågan hos blivande pensionärer. Storleken på din totala tjänstepension styrs av många olika faktorer som exempelvis hur du arbetat, ålder, lön och hur stora avgifter som avsatts och kapitalets avkastning. Därför går det endast att göra prognoser om den framtida pensionen.

Avdelning I - Ålderspensionen för födda 1988 eller senare

Om du är anställd i statlig sektor och född 1988 eller senare omfattas du av PA 16 avdelning I. Pensionen som du tjänar in enligt avdelning I kan liknas vid ett sparande där arbetsgivaren betalar in premier varje månad till dina ålderspensionsförmåner. Premierna baseras på din lön.

Avdelning I innehåller olika ålderspensionsförmåner; ålderspension valbar, ålderspension obligatorisk samt ålderspension flex. Pensionerna förvaltas delvis av en obligatorisk förvaltare och delvis utifrån ditt eget val (ålderspension valbar). Om du är nyanställd i statlig sektor kommer du att få särskild information om valet av förvaltare, i samband med att du börjar ditt nya arbete. För den som inte vill välja förvaltare kommer premierna att förvaltas av det så kallade icke-valet. Ålderspension flex kan användas för att finansiera en minskad arbetstid i slutet av arbetslivet.

I PA 16 avdelning I betalar arbetsgivaren in premier till din tjänstepension under hela din anställning i statlig sektor – dock längst till den ålder som du, enligt lagen om anställningsskydd (LAS) har rätt att kvarstå i anställning.

PA 16 kan också ge möjligheter till ytterligare avsättningar enligt särskilda bestämmelser i avtalet. Sådana avsättningar bestäms hos respektive arbetsgivare; ibland genom överenskommelse med den lokala fackliga organisationen, ibland genom överenskommelse med den enskilde medarbetaren.

Sjukpension

Om du blir sjuk får du ersättning från din arbetsgivare enligt bestämmelser i villkorsavtalen eller affärsverksavtalen. För den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan kan istället sjukpension betalas enligt PA 16. Sjukpensionen i PA 16 kompletterar den ersättning som betalas av Försäkringskassan.

Pension till efterlevande

Om den som omfattas av avtalet avlider får familjen en tidsbegränsad efterlevandepension enligt PA 16. Pensionen betalas som längst ut i sex år och inte längre än till dess den avlidne skulle ha fyllt 75 år.

Avdelning II - Ålderspensionen för födda 1987 eller tidigare

Om du är anställd i statlig sektor och är född 1987 eller tidigare omfattas du av PA 16 avdelning II. Den premiebestämda ålderspensionen i avdelning II tjänas in mellan 23 och 65 års ålder. För den förmånsbestämda ålderspensionen tillgodoräknas tjänstetid från 28 års ålder och till 65 år.

Avdelning II innehåller såväl premiebestämda som förmånsbestämda ålderspensioner. De premiebestämda kan liknas vid ett sparande där arbetsgivaren betalar in premier varje månad. Premierna baseras på din lön. Avdelningen innehåller olika premiebestämda pensioner; individuell ålderspension och kompletterande ålderspension. Pensionen förvaltas delvis av en obligatorisk förvaltare och delvis utifrån ditt eget val. Om du är nyanställd i statlig sektor kommer du att få särskild information om förvaltare i samband med att du börjar ditt nya arbete. För den som inte vill välja förvaltare kommer premierna att förvaltas av det så kallade icke-valet. Den förmånsbestämda ålderspensionen omfattar arbetstagare med en lön över en viss lönenivå. Förmånen baseras på din totala anställningstid i statlig sektor och din lön de närmaste åren före det att du avslutar din anställning.

PA 16 kan också ge möjligheter till ytterligare avsättningar enligt särskilda bestämmelser i avtalet. Sådana avsättningar bestäms hos respektive arbetsgivare; ibland genom överenskommelse med den lokala fackliga organisationen, ibland genom överenskommelse med den enskilde medarbetaren.

Delpension

För dig som omfattas av avdelning II finns även möjligheten att ansöka om delpension. Det är arbetsgivaren som beslutar om delpension. Om arbetsgivaren medger det kan anställda som är mellan 61 och 65 år minska sin arbetstid upp till 50 procent av en heltidstjänst. Arbetsgivaren ersätter 60 procent av inkomstbortfallet vid delpension. Inkomstbortfallet gör att den anställdes allmänna, lagstadgade pension för det mesta blir lägre, men pensionen enligt PA 16 påverkas inte.

Sjukpension

Om du blir långvarigt sjuk får du ersättning från din arbetsgivare enligt bestämmelser i Villkorsavtalen. För den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan kan istället sjukpension betalas enligt PA 16. Sjukpensionen i PA 16 kompletterar den ersättning som betalas ut av Försäkringskassan.

Pension till efterlevande

Om den som omfattas av avtalet avlider får familjen en tidsbegränsad efterlevandepension enligt PA 16. Pensionen betalas som längst ut i sex år och inte längre än till dess den avlidne skulle ha fyllt 75 år.

 

11. Att avsluta en anställning

En anställning kan avslutas av olika skäl. Det vanligaste skälet är att den anställde säger upp sig själv för att börja på ett nytt arbete.

Om du själv vill avsluta din anställning

Din anställningstid avgör hur lång uppsägningstid som gäller. Har du haft flera statliga anställningar i en följd, räknas den totala statliga anställningstiden.

Har du haft statlig anställning mer än ett år är din uppsägningstid två månader. Har du arbetat ett år eller kortare tid är din uppsägningstid en månad.

Om du blir uppsagd

Din totala anställningstid i staten ligger till grund för din uppsägningstid. Uppsägningstidens längd bestäms i kollektivavtal och av bland annat lagen om anställningsskydd (LAS). Uppsägningstiden kan variera mellan en månad och tolv månader.

Avtal om omställning och Trygghetsstiftelsen

För anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist och för de som haft en tidsbegränsad anställning som upphört efter minst två års anställning, kan Avtal om omställning under vissa förutsättningar medge omställningsstöd. Avtalet gäller i vissa situationer även för arbetstagare som säger upp sig själv vid en myndighet som ska omlokaliseras. Stödet kan bestå av samtal, utbildning, ekonomisk ersättning och individuella åtgärder.

Trygghetsstiftelsen är en kollektivavtalsstiftelse med uppgift att stötta arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som omfattas av Avtal om omställning. Detta innebär bland annat att stiftelsen tillsammans med berörd medarbetare ska planera åtgärder för att snabbt komma ut på arbetsmarknaden igen. Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras av arbetsgivarna enligt överenskommelse mellan centrala parter.

 

12. Utmärkelsen för nit och redlighet i rikets tjänst

Att arbeta i staten är något speciellt. Det visar bland annat traditionen att arbetstagare som varit anställda i staten i 30 år tilldelas utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst".

Vad avses då med uttrycket "nit och redlighet", NOR? Det betyder helt enkelt att arbetstagaren har skött sina arbetsuppgifter i staten på ett korrekt sätt under 30 år eller i 25 år i samband med pension. All arbetstid i staten, oavsett verksamhet, räknas.

De demokratiska grundprinciper som du har att upprätthålla som statligt anställd har gamla anor. Utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst" instiftades 1803 och ska ses som en symbol för de viktiga arbetsuppgifter de statligt anställda utför och är ett uttryck för en kontinuitet bakåt i tiden med forna tiders statsanställda.

Ursprungligen var utmärkelsen endast i form av en guldmedalj men idag går det att istället för guldmedaljen välja ett armbandsur av guld, en kristallskål eller konstglas.

 

13. En statligt anställd berättar

Patrik Amofah, Upphandlingsmyndigheten

För Patrick Amofah är det viktigt att ha ett jobb där han känner att han gör skillnad för människor och samhälle. Precis det får han göra som projektledare på Upphandlingsmyndigheten.

Berätta kort vad du arbetar med?

Jag är projektledare för ett transnationellt EU-projekt på Upphandlingsmyndigheten och ansvarar för att utveckla metoder för sociala krav i offentliga upphandlingar. Det kan handla om att ställa krav på att en leverantör anlitar arbetskraft som står långt ifrån arbetsmarknaden eller att det ska finnas bra anställningsvillkor. Vi har många partners i projektet som jag är samordnare för och jag har arbetsledaransvar för projektgruppen som är ungefär 20 personer. Jag är också ute och föreläser, anordnar workshoppar, skriver rapporter och mycket annat. Inom projektet har vi samarbeten inom EU vilket innebär en del studiebesök i andra länder.

Vad har du för utbildning och vad har du jobbat med tidigare?

Jag har en magisterexamen i företagsekonomi och jobbade på finansavdelningen på ett företag i Ghana där jag kommer ifrån. Sen har jag haft en del olika jobb innan jag hamnade på Arbetsförmedlingens huvudkontor där jag var samordnare för att hjälpa stora företag att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vad lockade dig att söka ditt nuvarande jobb?

Det verkade spännande att vara med och bidra till en positiv samhällsutveckling och få jobba med inkludering på arbetsmarknaden. Jag gillar att göra skillnad för både människor och samhället och det får jag göra här.

Vad betyder det för dig att ditt jobb är statligt?

Sverige står inför många utmaningar och det känns bra att få vara med och bidra till lösningar, till exempel främja integration med hjälp av upphandlingar. Det är ju jätteviktigt att skattepengar används på ett bra sätt och det känner jag att jag får vara med och bidra till.

Vad uppskattar du mest med ditt jobb?

Det är viktigt för mig att få göra skillnad både för människor och för samhället och det får jag göra i mitt jobb. Men jag uppskattar också kontakten med andra människor som jag får här, det är mycket stimulerande.

Om Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten verkar för en rättssäker, effektiv och hållbar offentlig upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling. Det sker genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder i samband med upphandlingar. Myndigheten samarbetar med upphandlande myndigheter, branschorganisationer och leverantörer.